Rengöra gasspis

Gaslågorna bränner rent, men de lämnar ett eget spår. Det är inte bara det som stänker över kanten under stekningen. Det är ångan som kondenserar, fettpartiklar som pyrolyseras till en hård, mörkbrun lack, och socker som karamelliserar till en omöjlig, glasartad hinna. Att rengöra gasspis är en kemisk och mekanisk process, och den som bara gnuggar med en trasa kommer snart att ge upp.

Varför gas är svårare att få ren än induktion

Materialet spelar roll. De flesta gasspisar har emaljerade eller emaille-liknande belagda plattor. Det är ett glas som är smält på stål, hårt och kemiskt inert – men inte mot alkalisk rengöring. Använd fel medel, och du etsar mattan, gör den matt och porös. Rostfria insatser, som ofta finns runt brännarna, är tåligare men kräver strävan i rätt riktning för att undvika repor. Hettan är den andra faktorn. En induktionshäll blir varm just där grytan står. En gasspis värmer hela området, brännarna, gallren, spakarna. Fettet bakom kontrollspakarna, det är ett helt eget problem.

Det förvånar många.

Börja med det som brinner – brännarna och gallren

Stäng av gasen helt. Låt svalna. Ta loss gallren och brännarna. De är gjorda av gjutjärn eller mässing. Skölj aldrig gjutjärnsbrännare under rinnande vatten med en gång. De kan rosta inifrån om de inte torkas perfekt. Skrapa bort grovt skit med en plastskrapa. Lägg dem i en plastbalja eller diskho med varmt vatten och en rejäl skvätt diskmedel. Låt ligga. Efter en timme eller två lossnar det mesta. Använd en gammal tandborste för hålen. Torka dem absolut torra, i ugnen på låg värme eller med en fläkt, innan du sätter tillbaka dem. Gallren kan ofta gå i diskmaskinen. Kolla bruksanvisningen. Om de är emaljerade, var försiktig så de inte slår i varandra.

En fuktig gjutjärnsbrännare som sätts på plats kommer att rosta och så småningom blockera gasutflödet – en säkerhetsrisk och en prestandamördare.

Själva plattan, den emailerade ytan. Här har du ditt största fokusområde. Allt flytande fett som hamnar här kokar och bränns på vid kontakt med den heta ytan. Baksidan av en stekpanna, droppar från en såskastrull. Det bildar ett lager. Ett vanligt misstag är att använda grovt skurpulver eller stålull. Du tar bort fettet, ja, men du river också tusen mikrorisor i emaljen. Nästa gång fettet bränns fast kommer det att etsa sig djupare in i dessa risor, blir omöjligare att få bort. En deg av bikarbonat och vatten, eller en dedikerad spisrengöringskräm baserad på jordfärg, är vägen. Applicera, låt verka, skrapa försiktigt med en plastskrapa.

Kontrollspakarna och fettfällan bakom

Här är scenariot: en liten lägenhet med en tvåplattors gasspis, kokar pasta, steker fläsk. Ånga och fett åker åt alla håll. Efter ett år är spakarna klibbiga vid basen, och i springan mellan spaken och plattan har det bildats en mördeg av gammalt fett och damm. Det är en brandrisk. Det luktar bränt när man tänder gasen. För att rengöra gasspis här måste man ofta lossa en liten skruv för att lyfta av spakknappen. Under den, en liten grop. Fyll den med ren isopropanol eller kokande vatten med diskmedel. Låt stå. Använd en bomullspinne. Torka noggrant. Sätt aldrig på gasen förrän allt är helt torrt.

Det är en detalj som ofta förbises.

Vad gör man med inbränt skit som inte går av?

Kemi. Den hårda, nästan svarta beläggningen är polymeriserat fett. Det har omvandlats till något som liknar plast. Alkaliskt bryter ner det. En pasta av bikarbonat och vatten, täckt med plastfilm så den inte torkar, över natten. Värmen från en solig fönsterbräda eller från en ugn som precis använts hjälper processen. Morgonen efter: skrapa. Det lossnar som en geléaktig hinna. Funkar på ugnsväggar också. Samma princip gäller om du måste ta bort fett från ugnen. En stark alkalisk ugnsrengöring, men på en emaljerad spisplatta – försiktighet. Läs etiketten.

• Gallren i blöt med hett vatten och diskmedel över natten.
• Emailleytan: bikarbonatpasta eller specialkräm, aldrig stålull.
• Gjutjärnsbrännarna: mekanisk rengöring med borste, absolut torrtorka.
• Spakfästena: isopropanol eller kokhet vätska med en bomullspinne.
• Efterbehandling: torka allt med microfiber för att eliminera streck.

Hur tar man bort inbränt fett från ugnen på säkert sätt?

Det är en fråga som ofta dyker upp samtidigt. Processen är snarlik. Använd en ugnsrengöringsspray baserad på lut (se till att det är säkert för din ugnstyp) eller den klassiska bikarbonat- och ättikslagen. Spruta eller smeta på, låt verka över natten i en varm, stängd ugn. Skrapa loss. Skillnaden är att ugnens inre ofta tål mer än spisplattans fina emalj. Men principen med att låta kemin arbeta åt dig är densamma. Slösa inte på muskler. Slösa på tid.

Kan man använda samma metod på ett rostfritt kylskåp?

Nej, absolut inte. Rostfria ytor, som på många moderna kylskåp, är en helt annan vetenskap. En alkalisk pasta som gör underverk på en spis kan fläcka och mattas ett rostfritt kylskåp. Rostfritt stål kräver rengöring i stålets fiberriktning, med milda medel. En lätt såpoplösning eller specialmedel för rostfritt. Och glöm inte att rengöra mikro samtidigt, den brukar sitta ovanför – en egen fettfälla med sitt snurrande lock.

När är det dags att ge upp och anlita en professionell?

När flamformen är ojämn trots rena brännhål, när spakarna kräver orealistisk kraft för att vridas, eller när emaljen är så repig och matt att allt fastnar omedelbart. Då handlar det inte längre om att rengöra gasspis, utan om att reparera eller byta delar. En tekniker kan justera gasflödet, byta tändandelement, eller till och med byta en skadad emaljplatta. Det är en kostnad, men den mäts i säkerhet och livslängd.